Välgörenhet – ett problematiskt ord

Vissa ord kan vecka helt olika associationer hos olika personer. Det kan leda till missförstånd och konflikter. Ett sådant ord är välgörenhet. Många ser det som någonting väldigt positivt, det handlar ju ändå om att hjälpa människor. Vi som jobbar professionellt med att utveckla den ideella sektorn rycker dock för det mesta till när det pratas om välgörenhet eftersom ordet ger uttryck för en problematisk människosyn. Men kan det verkligen vara fel att vilja hjälpa?

Att ägna sig åt välgörenhet är att utöva makt. Det är inget jämlikt förhållande mellan den som ger och den som tar. Välgöraren kan dra tillbaka sitt stöd när som helst. Välgörenhetsmottagaren förväntas vara tacksam. Det är inte mottagarens behov som styr utan välgörarens goda vilja.

En annan kritik mot välgörenhet är att den bara gör punktinsatser och är blind för strukturer. Det är mer hållbart att kämpa för ett fungerande välfärdssamhälle än att dela ut mat till behövande. Även om sistnämnda kan behövas som en akut åtgärd. Men att bara dela ut mat utan att analysera och ifrågasätta orsaken till fattigdomen gör de fattiga en riktig björntjänst. De organisationer i det civila samhället som ägnar sig åt påverkansarbete är även av den anledningen kritiska mot begreppet. Att etikettera deras arbete som välgörenhet är att avpolitisera och förminska det.

I det allmänna språkbruket kan välgörenhet dock fortfarande användas som en synonym till att göra gott. Posten ger ut välgörenhetsfrimärken och formuleringar som ”överskottet går till välgörenhet” används flitigt. Men då menas ofta ideella organisationer som inte alls sysslar med välgörenhet utan som förändrar världen på riktigt. Att begreppet fortfarande används utanför den ideella sektorn kan bero på att civilsamhällets idédebatt sällan förekommer i mainstreammedia. Men det är också märkligt att stora aktörer som Frivilligorganisationernas Insamlingsråd (FRII) och Postkodlotteriet envisas att fortsätta använda begreppet.

Vissa har det engelska ordet charity i bakhuvudet och menar att välgörenhet är ett bra begrepp av det skälet. Då ska man dock veta att charity inte bara betyder välgörenhet, utan också är en synonym för ideella organisationer. A charity är alltså en ideell förening, nästan oavsett inriktning. A advocacy charity är således en påverkansorganistaion, även om välgörenhet och påverkan är helt olika saker på svenska. Bortsett från det är det tveksamt att gå omvägen via engelskan för att argumentera för användningen av ett visst ord på svenska.

Välgörenhet står i motsättning till den allmänna välfärden där alla blir hjälpta utifrån sina behov. I ett fungerande välfärdssamhälle behövs ingen välgörenhet. Däremot behövs det ett starkt civilsamhälle som kan slå vakt om välfärden.

Jag vill leva i ett solidariskt samhälle, inte ett samhälle där människor i nöd är hänvisade till välgörenhet.

Dela det här

Niklas Hill

Niklas Hill är doktorand i pedagogik med fokus på lärande i ideella organisationer. Han är även grundare till bokförlaget Trinambai. Niklas har startat Förening för alla med målet att inspirera fler till ett engagemang i civilsamhället.

Detta inlägg är publicerat i Blogg och taggat , , , . Bokmärk permalänken. Kommentarer är avstängda, men du kan lämna en trackback: Trackback URL.




  • Vårt nyhetsbrev

  • Senaste inläggen

  • Arkiv

    • 2018
    • 2017
    • 2016
    • 2015
    • 2014
    • 2013
    • 2012
  • Nyheter från Trinambai





  • Taggar

  • Follow on Bloglovin