Tillbaka till kärnan

De senaste dagarna har jag ägnat åt att redigera en film med klipp från ett heldagsseminarium som jag höll för kollektivhusboende och startargrupper (som vill bo i kollektivhus och har tagit initiativ till ett sådant) i samband med årsmöte för Kollektivhus NU förra året.

Det fick mig att tänka tillbaka på diskussionerna under den dagen. Seminariet handlade om att skapa en god samtalskultur och hitta konstruktiva sätt att lösa konflikter i kollektivhusen. Jag är full av beundran för de som väljer att leva kollektivt i olika former. Det ställer höga krav på samarbete, särskilt eftersom gemenskapen är konstant. Det går inte att ta en paus från kollektivhuset eller sluta engagera sig när man tröttnar. Det handlar om dina grannar och om ditt boende, om din vardag.

Kollektivhuset Regnbågen i Lund

Kollektivhuset Regnbågen i Lund

En liten förklaring för nyfikna: kollektivhus är en form av boende där du har din egen lägenhet och utöver det delar gemensamma utrymmen med de andra boende i huset. Kollektivhusen består ofta av 15 – 30 lägenheter och gemensamt storkök, matsal, hobbyrum, gym, bastu, ateljé eller andra funktioner som de boende vill ha del av. Alla lägenheter är fullt utrustade och det gemensamma köket används för det mesta två till tre gånger per vecka, då de boende (som vill) äter tillsammans. Gemensamma ärenden behandlas på husmöten och de boende bestämmer tillsammans vilka regler som ska gälla och  hur arbetet (städning, gemensam matlagning, eventuell trädgård med mera) ska skötas.

Jag är själv uppvuxen i kollektivhus, så jag har ganska bra koll på de utmaningar som det innebär, förutom att jag kan använda min kunskap om föreningsteknik, ledarskap, grupputveckling, samtalsmetodik och konflikthantering för att ge nya perspektiv.

Det var en del saker som jag sa under seminariet som en del av deltagarna upplevde som provocerande. Framför allt handlade det om arbetsfördelningen i huset och om vad som egentligen var meningen med alltihop.

Jag menar att varje frivillig sammanslutning måste vila på en gemensam överenskommelse för att den ska fungera. Denna överenskommelse behöver tas upp till diskussion då och då, med möjlighet att revidera den. Visst kan man se det som att nyinflyttade i kollektivhuset har skrivit under på den överenskommelse som redan finns i huset, samtidigt som de skriver under sitt kontrakt på lägenheten. Åtminstone om överenskommelsen är tydlig och verkligen kommuniceras. Jag tror ändå att det är bra att prata om det här, alltihop tillsammans och inte bara med de som flyttar in efter hand.

”Prata om vad ni som bor i huset just nu tycker är kärnan, själva essensen i att bo i kollektivhus”, föreslog jag. ”Undersök vad som är er minsta gemensamma nämnare. Det kanske finns sådant som var självklart när huset grundades, men som ni inte längre är säkra på att ni vill syssla med. Den gemensamma matlagningen till exempel.”

Det var här jag möttes av protester: ”Om vi inte lagar mat tillsammans så är det ju inget kollektivhus!”. Så kanske det är. Det kanske är själva matlagningen som är kärnan, hjärtat i idén om kollektivhuset. Kanske bor människor i kollektivhus just för att de vill laga mat tillsammans några gånger i veckan, medan andra saker kan kvitta. Jag menar ändå att det är bra att våga ta upp det till diskussion. Vad är meningen med vår förening? Varför gör vi det här? Om vi inte är överens om det så blir arbetsfördelningen och samarbetet väldigt mycket svårare.

Det är lite som en kärleksrelation. Människor förändras. Hur ska jag veta vad min partner drömmer om, längtar efter, tycker är viktigt i livet, om vi inte pratar om det kontinuerligt? Kanske är det inte alls samma sak som när vi träffades. Om vi inte ser till att utforska varandras världar och lära känna varandra på nytt hela tiden så finns risken att vi känner oss missförstådda med tiden. Det kan leda till bitterhet och konflikter helt i onödan.

Det är på samma sätt i föreningen. Förutsätt inte att det som du tycker är kärnan, meningen, hjärtat i föreningen, är samma sak för alla andra. Särskilt om föreningens medlemmar har bytts ut över tid. Då behöver ni utforska meningen med föreningen på nytt, tillsammans. Fräscha upp överenskommelsen och se till att den fungerar nu, för de människor som är med i föreningen (bor i huset) just nu och i den samtid ni befinner er i.

Vem vet, kanske kommer ni närmare varandra, upptäcker nya sidor och tänder gnistan på nytt?

Dela det här

Lisa Moraeus

Lisa Moraeus är författare till boken "Brinna! Att göra skillnad som ledare i en ideell organisation". Hon coachar och utbildar ledare som vill förändra världen. Lisa har gedigen erfarenhet från ideellt ledarskap, bland annat från styrelsen i Amnesty Internationals svenska sektion och är idag egenföretagare med ledarskap inom ideell och idéburen sektor som specialområde.

Detta inlägg är publicerat i Blogg och taggat , , , , , , , . Bokmärk permalänken. Kommentarer är avstängda, men du kan lämna en trackback: Trackback URL.




  • Vårt nyhetsbrev

  • Senaste inläggen

  • Arkiv

    • 2018
    • 2017
    • 2016
    • 2015
    • 2014
    • 2013
    • 2012
  • Nyheter från Trinambai





  • Taggar

  • Follow on Bloglovin