Modersmål som obekväm tillgång

För oss som har annat modersmål än svenska är modersmålet oftast en tillgång på arbetsplatsen, speciellt inom civilsamhällets organisationer där olika kulturer möts. Vi kan, om det behövs, både översätta i tal och skrift och främja kommunikationen genom att på olika sätt fungera som brobyggare. Samma gäller även personer som är flerspråkiga men som har svenska som modersmål. Med det sagt vill jag därefter problematisera kring ämnet modersmål på arbetsplatsen.

Med ökad mångfald ökar också möjligheterna att träffa på, interagera eller samarbeta med en kollega som kommer från samma land eller region som en själv. Bara för att två personer kommer från samma land och talar samma språk betyder inte att det att de har något gemensamt eller känner samhörighet med varandra. Det händer dock ibland att personkemin stämmer och att samhörighet uppstår utifrån individuella såväl som kulturella förutsättningar. I en sådan situation förefaller det naturligt att även börja kommunicera på modersmålet.

Som en oskriven regel uppfattas det oartigt att använda sitt modersmål när andra som inte förstår deltar i samtalet eller i sällskapet. Det är ett scenario som en bör undvika i allra högsta grad. En vanlig missuppfattning är att vi som använder vårt modersmål pratar illa om andra personer på arbetsplatsen eller gör det för att undanhålla information. Frågor och kommentarer som ”Vad pratar ni två om?” eller ”Ni borde tala svenska så att alla förstår” är förekommande. Vid ett sådant sammanhang kan modersmålet upplevas som en obekväm tillgång.

Personligen föredrar jag att kommunicera på svenska med många som kan mitt modersmål. När jag väl väljer att använda modersmålet då vill jag inte att det ska behöva kännas konstigt eller obekvämt. Det finns en stor risk att bli kategoriserad eller missförstådd av andra som är i närheten, och som inte direkt deltar i samtalet, eller av någon som bara råkar passera förbi. Varför någon väljer att använda sitt modersmål på arbetsplatsen kan bero på många olika faktorer. Eftersom vi lever i ett mångkulturellt samhälle är flerspråkighet en företeelse som vi alla bör vänja oss vid.

Dela det här

Mirella Pejcic

Mirella har studerat mänskliga rättigheter och arbetar inom ideella sektorn. Hon är en av författarna till Demokratimodellen.

Detta inlägg är publicerat i Blogg. Bokmärk permalänken. Kommentarer är avstängda, men du kan lämna en trackback: Trackback URL.




  • Vårt nyhetsbrev

  • Senaste inläggen

  • Arkiv

    • 2017
    • 2016
    • 2015
    • 2014
    • 2013
    • 2012
  • Nyheter från Trinambai





  • Taggar

  • Follow on Bloglovin