Amnesty International och frågan om abort

En het augustidag i Mexico 2005 sitter jag i ett svalt konferensrum och ser mig om bland hundratals delegater från Amnesty Internationals sektioner i olika länder. De flesta ser glada och lättade ut. Vi har just fattat beslut i frågan om Amnestys ställningstagande gällande abort och jag är också glad och stolt över att beslutet var så gott om enhälligt.

Tänk att vi lyckades komma fram till en formulering som så många av världens Amnestysektioner kunde ställa sig bakom, efter de senaste dagarnas intensiva förhandlingar. Jag ser fram emot att Amnesty äntligen kan börja arbeta aktivt med det här området och göra skillnad för de tusentals kvinnor som skadas eller dör i olagliga och osäkra aborter världen över.

Amnesty International är den organisation som ligger mig varmast om hjärtat. Jag har varit medlem sedan tonåren (jag skriver en del om mitt tidiga engagemang här) och det är inom Amnesty som jag har lärt mig mycket av det jag kan om föreningsdemokrati, ledarskap, motivation och mänskliga rättigheter.

Därför gör det mig alldeles bedrövad att läsa Gunnar Wessléns krönika i ETC. Wesslén har varit på ett medlemsmöte där han på något oförklarligt sätt fått uppfattningen att Amnesty arbetar mot rätten till abort. Det är naturligtvis helt felaktigt. Ändå får krönikan stå kvar och spridas på nätet och på sociala medier. I kommentarerna skriver besvikna medlemmar att de tänker gå ur organisationen eller säga upp sitt stöd via autogiro.

Amnestys ordförande Sofia Halth har skrivit en utmärkt debattartikel som svar. Den publicerades både i ETC och på Amnestys hemsida.

När det gäller rätten till abort så kräver Amnesty:

Att ingen ska straffas för att ha utfört eller genomgått en abort.

Att kvinnor som utsatts för våldtäkt eller incest eller i fall där graviditeten innebär risk för kvinnans liv, ska ha rätt till abort.

Att alla ska ha rätt till vård efter en abort, även om aborten var olaglig.

Jag hoppas personligen att organisationen så småningom ska gå hela vägen och kräva att alla kvinnor som vill eller behöver avbryta sin graviditet ska ha tillgång till laglig och säker abort (med de begränsningar som gäller i svensk abortlagstiftning idag) och att det ska räknas som en mänsklig rättighet. Där är Amnesty International inte ännu och jag ska förklara varför. Att Amnesty International skulle arbeta mot rätten till abort eller anse att abort ska vara förbjudet i lag är däremot en helt absurd anklagelse.

Vad gör Amnesty International?

Amnesty International är en ideell organisation som arbetar för mänskliga rättigheter genom att ställa stater till svars för kränkningar mot de mänskliga rättigheterna. Amnesty International är en global rörelse och ett av de mest kända arbetssätten är de vädjandebrev som medlemmar i hela världen skriver till makthavare. Lobbyarbete och publicering av rapporter om missförhållanden är andra viktiga metoder.

Organisationen har utökat sitt åtagande successivt inom ramen för de mänskliga rättigheterna, i takt med att organisationen har växt i antal medlemmar och finansiella resurser. Amnesty International startade som ett initiativ för att protestera mot att människor fängslades för sina åsikters skull. Idag arbetar organisationen för att alla mänskliga rättigheter ska gälla alla, alltid.

Vad är de mänskliga rättigheterna?

Genom de mänskliga rättigheterna har världens länder kommit överens om att alla individer, oavsett vilket land de tillhör, har vissa rättigheter som staterna är skyldiga att upprätthålla. De mänskliga rättigheterna reglerar vad staterna måste göra för sina medborgare, samt vad staterna inte får göra mot sina medborgare.

Staten har till exempel skyldighet att ordna allmänna och rättvisa val så att att människor kan välja sina företrädare och staten får inte straffa eller diskriminera människor för deras åsikter, religion eller etnicitet.

Mänskliga rättigheter är en överenskommelse mellan världens stater och de reglerar relationen mellan stat och individ. Det är detta ramverk som Amnesty International använder i sitt arbete för en bättre värld. Amnesty ställer stater till svars när de bryter mot de gemensamma överenskommelser som vi kallar mänskliga rättigheter. Det är det som är organisationens åtagande.

Vad ingår i de mänskliga rättigheterna?

De mänskliga rättigheterna definieras förs och främst i FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna. Deklarationen är ett övergripande dokument som ritar upp ramarna för de mänskliga rättigheterna. Därefter har specifika dokument skapats för olika områden. Barnkonventionen reglerar till exempel barnets rättigheter. Konventionen mot diskriminering av kvinnor beskriver hur stater ska arbeta för att skydda kvinnor mot kränkningar som särskilt drabbar dem. Ett annat exempel är konventionen som skyddar ursprungsfolks rättigheter.

Området mänskliga rättigheter utökas och detaljeras hela tiden, genom att staterna i världen skapar nya överenskommelser för områden som inte tidigare har definierats. Det är inget enkelt arbete. För att de mänskliga rättigheterna ska fungera så behöver tillräckligt många stater vara överens om vad som är en mänsklig rättighet. Det är ett hårt arbete av förhandlingar och kompromisser innan en konvention är färdigformulerad och underskriven.

(Alla stater behöver dock inte skriva under. När tillräckligt många stater har skrivit under en konvention om de mänskliga rättigheterna så är den bindande för hela världen, även för de länder som inte skrivit under.)

Tillgång till abort ingår idag inte i de mänskliga rättigheterna, eftersom världens stater inte kunnat enas om detta. Det finns organisationer runt om i världen som arbetar för att det ska ses som en mänsklig rättighet, som en del av det område som kallas sexuella och reproduktiva rättigheter. Det finns tyvärr också starka krafter som arbetar i motsatt riktning.

Amnesty International och utvecklingen av de mänskliga rättigheterna

I den pågående utvecklingen av området mänskliga rättigheter har organisationer som Amnesty International en viktig roll att spela. Det pågår ett globalt samtal om huruvida tillgänglig och säker abort ska vara en mänsklig rättighet och det spelar stor roll vad Amnesty säger, eftersom såväl FN som enskilda stater lyssnar på Amnesty.

Det är inte självklart att Amnesty ska ta den här rollen. En del medlemmar menar att Amnesty bara ska uttala sig om frågor där de mänskliga rättigheterna redan är färdigformulerade, som när det gäller yttrandefrihet eller rätten till fria val. Det skulle innebära att Amnesty inte skulle kunna uttala sig alls gällande frågan om abort, eftersom världens stater ännu inte kommit överens om hur de mänskliga rättigheterna ska se ut inom det området.

Under de senaste decennierna har Amnesty dock ofta valt att uttala sig även om de områden inom de mänskliga rättigheterna som fortfarande är under förhandling. Det gör att organisationen inte bara ställer stater till svars när det gäller brott mot mänskliga rättigheter utan också är med och utvecklar de mänskliga rättigheterna.

Amnesty är en global, demokratisk medlemsorganisation

Amnesty består av tre miljoner medlemmar och supporters i 150 länder i världen. Medlemmarna i de länder där det finns tillräckligt många medlemmar för att bilda en egen sektion har årsmöte och väljer en styrelse som styr organisationen mellan årsmöten, precis som i vilken ideell organisation som helst. I svenska sektionen av Amnesty International har alla medlemmar rösträtt. Du behöver alltså inte vara aktiv medlem, det räcker med att du betalat in din medlemsavgift för att du ska kunna resa till årsmötet och göra din röst hörd.

Globalt styrs Amnesty International av en internationell styrelse som väljs av ett internationellt rådsmöte, där varje Amnestysektion har rösträtt. Hur många röster varje sektion har beror på antal Amnestymedlemmar i det landet. Förutom att välja styrelse så fattar det internationella rådsmötet även viktiga inriktningsbeslut om organisationens utveckling.

Amnesty har ett internationellt sekretariat i London, som bland annat är navet i kartläggning av de brott mot mänskliga rättigheter som organisationen ska synliggöra och protestera mot. Dessutom har de flesta Amnestysektioner sina egna sekretariat. Svenska sektionen av Amnesty International har ett sekretariat Stockholm.

Det här gör naturligtvis att beslutsfattandet i organisationen tar tid, som i alla demokratiska organisationer. Det är en balansgång: å ena sidan måste Amnesty alltid kunna uttala sig när det gäller mänskliga rättigheter. Å andra sidan måste medlemmarna få tid att sätta sig in i frågan och använda sitt medlemsinflytande om det är en fråga där Amnesty inte tidigare tagit ställning.

Ska Amnesty ta ställning till frågan om rätten till abort?

År 2005 satt jag i styrelsen för svenska sektionen av Amnesty International och var en av de delegater som reste till det internationella rådsmötet som det året hölls i Mexico. Det var en fantastisk upplevelse att få vara med om. Från alla de länder i världen där Amnesty finns kom deltagare för att påverka organisationens framtid. Mötet simultantolkades på flera språk och olika kulturer och synsätt bröts mot varandra i diskussionerna.

En av de viktigaste frågorna inför rådsmötet 2005 var en fråga från den internationella styrelsen om på vilket sätt Amnesty skulle arbeta med området sexuella och reproduktiva rättigheter. Här ingår frågan om abort. Frågan var tvådelad: ”Ska Amnesty anta en policy som innebär att vi bygger vidare på arbetet för sexuella och reproduktiva rättigheter, särskilt vad avser tillgång till fullständig och korrekt information och tillgång till hälsovård (inklusive preventivmedel)? Och ska Amnesty ta ställning i abortfrågan, helt eller delvis?”.

Den första delen av frågan var förhållandevis enkel, både för oss i den svenska sektionen och i diskussionerna på rådsmötet. Den andra delen var betydligt mer kontroversiell. Många Amnestysektioner ville inte att Amnesty skulle ta ställning i frågan över huvud taget. Andra sektioner ville att Amnesty skulle ta steget fullt ut så fort som möjligt och erkänna tillgång till laglig och säker abort som en mänsklig rättighet.

Bland de som bromsade fanns Amnestysektionerna i Irland och Polen. De som ville gå längst var Amnestysektioner i Sydamerika, USA, Italien och Australien. Jag minns särskilt delegaterna från Amnesty i Argentina, där väldigt många kvinnor skadas eller dör varje år efter att ha genomfört olagliga och osäkra aborter. För dem var frågan akut. Amnestydelegaterna från Irland och Polen var däremot oroliga för att de skulle tappa sina medlemmar om organisationen tog ställning för abort.

Många sektioner (däribland den svenska) ville få tid att konsultera sina medlemmar innan beslutet fattades. Frågan kom för sent för att vi skulle hinna ha ett årsmöte i Sverige innan rådsmötet och vi ville ge våra medlemmar chansen att rösta om vilken linje den svenska sektionen skulle driva.

Beslutet

Till sist lyckades vi ta fram ett förslag som nästan alla kunde ställa sig bakom. Det internationella rådsmötet 2005 beslutade att alla sektioner skulle konsultera sina medlemmar i respektive land. I juni 2006 (då nästan alla sektioner hunnit hålla sina årsmöten) skulle ordförandena för alla sektionerna träffas. Om en majoritet var för, så skulle Amnesty då anta en policy som krävde:

Att ingen ska straffas för att ha utfört eller genomgått en abort.

Att kvinnor som utsatts för våldtäkt eller incest eller i fall där graviditeten innebär risk för kvinnans liv, ska ha rätt till abort.

Att alla ska ha rätt till vård efter en abort, även om aborten var olaglig.

Inom svenska sektionen av Amnesty International höll vi utbildningar och möten över hela landet efter rådsmötet och lät sedan vårt årsmöte ta ställning till frågan i maj 2006. Utanför årsmöteslokalerna möttes vi av demonstranter med bilder på aborterade foster.

Den svenska sektionen av Amnesty International är en av de sektioner som kommit långt när det gäller att arbeta med kvinnorättsfrågor, inte minst när det gäller mäns våld mot kvinnor. Många av våra medlemmar var tveksamma till att ställa sig bakom en policy som inte helt och fullt erkände rätten till abort som en mänsklig rättighet.

Till sist enades en majoritet på det svenska årsmötet om att säga ja till policyn. Medlemmarna resonerade att det var bättre att ha en policy (även om den inte var så radikal som många hade önskat) och därmed kunna arbeta med frågorna, än att inte ha någon ståndpunkt alls och därmed inte kunna uttala sig om de kränkningar som kvinnor utsätts för i länder där abortlagstiftningen restriktiv.

Policyn antogs av Amnesty International 2006 och bekräftades av det internationella rådsmötet 2007. Sedan dess har Amnesty International arbetat med abortfrågan på en mängd olika sätt. Här är några exempel från:

El-Salvador

Spanien

Chile

Nicaragua

Kan jag påverka Amnesty International?

Själv är jag inte aktiv i rörelsen längre, men naturligtvis fortfarande medlem. Det är fantastiskt att vara med i en sådan stark och dynamisk organisation som hela tiden strävar efter att utvecklas och som är demokratisk på riktigt.

Är du medlem i Amnesty och har åsikter om hur organisationen arbetar och med vilka områden? Är du kritisk till att Amnesty idag inte fullt ut kräver laglig, tillgänglig och säker abort för alla kvinnor oavsett anledning? Eller är du orolig över det som stått i media om hur Amnesty ska ställa sig i frågan om sexarbetares rättigheter? Gå inte ur. Boka din biljett till årsmötet istället. Det är ju vi som är Amnesty International. Du också!

Den här texten är också publicerad på www.lisamoraeus.se.

Dela det här

Lisa Moraeus

Lisa Moraeus är författare till boken "Brinna! Att göra skillnad som ledare i en ideell organisation". Hon coachar och utbildar ledare som vill förändra världen. Lisa har gedigen erfarenhet från ideellt ledarskap, bland annat från styrelsen i Amnesty Internationals svenska sektion och är idag egenföretagare med ledarskap inom ideell och idéburen sektor som specialområde.

Detta inlägg är publicerat i Blogg och taggat , , , , , , . Bokmärk permalänken. Kommentarer är avstängda, men du kan lämna en trackback: Trackback URL.




  • Vårt nyhetsbrev

  • Senaste inläggen

  • Arkiv

    • 2018
    • 2017
    • 2016
    • 2015
    • 2014
    • 2013
    • 2012
  • Nyheter från Trinambai





  • Taggar

  • Follow on Bloglovin