förening för alla

Digitala möten

Under coronapandemin har många föreningar behövt genomföra sina styrelsemöten digitalt med hjälp av Google Hangouts Meet, Skype eller Zoom. Det finns både fördelar och nackdelar med digitala möten. En av de främsta fördelarna är att en kan bekvämt sitta hemma och genomföra mötet utan att behöva lämna sitt hem eller åka någonstans. Det förutsätter att personen har tillgång till teknologin och att mötet genomförs på ett ostört och smidigt sätt. Det finns också utmaningar och ett digitalt styrelsemöte kan bli en kaotisk upplevelse för digitalt ovana ledamöter eller ordföranden som styr mötet. Den mest grundläggande förutsättningen för ett lyckat digitalt styrelsemöte är att teknologin fungerar. Alla måste kunna koppla upp sig och höra eller se varandra. Det är bättre att ställa in ett möte om teknologin inte fungerar än att kämpa med att genomföra och slutföra mötet.

En avsaknad av ordningsregler kan också skapa en kaotisk stämning på mötet. Ledamöter som inte begär ordet och pratar samtidigt som en annan pratar bidrar till oordning och röra i det digitala rummet. Därför krävs det att mötesordförande håller samman och styr mötet på ett strukturerat och tydligt sätt. Styrelsen kan också komma överens om specifika ordningsregler vilja följs under mötets gång. Deltagarna kan till exempel räcka upp handen eller skriva sitt namn på talarlistan. Deltagarna kan också komma överens om att viss kommunikation sker via chatten. Det är viktigt att alla som vill komma till tals får möjlighet till det.

De digitala mötena kan många gånger uppfattas som mindre personliga eftersom de saknar den sociala aspekten som finns i de fysiska mötena. Det är helt enkelt inte samma sak att träffas digitalt som att träffas fysiskt. Vi kan inte småprata på samma sätt. Vi kan inte interagera på samma sätt. Det är svårare att läsa av varandra och känna personkemin. Det är heller inte enkelt att uppnå en känsla av gemenskap i ett digitalt möte. Det kan vara svårare att skapa spelregler i det digitala rummet vilka vanligtvis uppstår när människor umgås med varandra. Därför kan missförstånd och samarbetssvårigheter uppstå. Det innebär oftast att det som sägs på mötet får en större betydelse och att extra tydlighet krävs både vad gäller innehållet i diskussionerna men även i beslutsfattandet.

En annan reflektion handlar om demokrati och inkludering. De digitala mötena förutsätter att personen har tillgång till datorn, smartphone och internet. Alla deltagare har inte alltid tillgång till dessa vilket innebär att digitala möten kan indirekt exkludera personer från att delta. Digitala möten förutsätter ytterligare att personen ser och hör eller kan koncentrera sig digitalt. Det är inte alltid självklart att alla deltagare har funktionsförmågan som krävs för att kunna delta i ett digitalt möte. Under coronapandemin har digitala möten varit enda sättet att mötas och många är tacksamma över den möjligheten. Även om det finns nackdelar och utmaningar med digitala möten kan de ändå fungera bra som ett substitut för fysiska möten när det behövs.

Mirella Pejcic

Mirella har studerat mänskliga rättigheter och arbetar inom ideella sektorn. Hon är en av författarna till Demokratimodellen.

Sex tips för medlemsrekrytering i coronatider

När varje fysiskt möte innebär en smittorisk kan medlemsrekrytering vara en utmaning. Hur kan vi rekrytera när vi inte har möjlighet att träffas? Här kommer sex tips för att lyckas med att attrahera, rekrytera och välkomna medlemmar i coronatider.

1. Tänk på att många har tråkigt nu under pandemin och vill ha en gemenskap och något att göra. Här erbjuder ni ett gyllene tillfälle att bryta tristessen. Många längtar efter något att engagera sig i och ni kan vara den plattform där de får utlopp för sitt engagemang. Glöm inte bort att många kanske längtar efter er gemenskap utan att veta om det.

2. Var där era medlemmar finns – digitalt. Ett tips vi brukar ge när det gäller medlemsrekrytering är att vara där era potentiella medlemmar finns och ta kontakt med dem där. Detta gäller fortfarande, men nu behöver ni i stället tänka digitalt. Finns era medlemmar på Facebook? Twitter? TikTok? Se till att ni också finns där och är aktiva så att er potentiella medlemmar ser er, förstår vilka ni är och blir nyfikna.

3. Ställ inte in – ställ om. Fundera på om ni kan göra om era vanliga aktiviteter till digitala varianter. Om ni inte kan, inför ändå digitala träffar så att ni får en gemenskap i föreningen. Kan ni arrangera en digital fikaträff eller en digital studiecirkel?

4. Glöm inte bort det informella. Det informella småpratat som sker före möten, efter möten, på resorna dit och under kaffepauserna är viktigt. Skapa utrymme för detta småprat eftersom det är med och bygger er gemenskap. Ni kan till exempel sitta kvar efter ett digitalt möte och bara umgås.

5. Använd telefonen. I vårt digitala tidevarv är det lätt att inte tänka på att det faktiskt går att ringa till människor. Telefonen är ett utmärkt sätt att välkomna nya medlemmar till er. Ring till dem och prata med dem om varför de har blivit medlemmar och vad de vill ha ut av sitt medlemskap. Den nya medlemmen har sedan ditt telefonnummer och kan höra av sig till dig om det dyker upp frågor och funderingar.

6. Våga pröva saker! Det här som pågår just nu är nytt för oss alla. Vi behöver alla vara beredda på att pröva nya saker. Nu är inte rätt tid för perfektionism, utan våga testa något nytt och utvärdera hur det gick. Strulade tekniken under ert möte? Kom ingen till ert digitala utbildningstillfälle? Ni kan använda dessa erfarenheter till att lära er och kanske försöka göra på ett annat sätt nästa gång.

Charlotte Ovesson

Charlotte är processledare på Trinambai och redaktören bakom boken Starka tillsammans: tjugoen nulägesbilder av civilsamhället. Hon är ordförande för branschorganisationen Mångfaldsföretagarna.

Omvärldsbevakning

En styrelse som saknar information och analys gällande omvärldshändelserna kan sakna styrning och innehåll. Omvärldsbevakning bör vara en av styrelsens kontinuerliga uppgifter. Bevakning och analys av relevanta händelser är nödvändiga för en välfungerande styrelse. Det handlar om att kunna upprätthålla ett strategiskt, utvecklande och framåtsyftande arbetssätt med beslut som är grundade på viktig och korrekt information. Ledamöterna i styrelsen behöver därför ta hänsyn till forskningsresultat, politiska beslut, nya rapporter eller utredningar och lagstiftningar. Det handlar även om att vara påläst kring vad som sker lokalt, regionalt och globalt.

Omvärldsbevakning är inte enbart en nödvändighet för beslutsfattande underlag utan fungerar även som en form av kompetensutveckling för styrelsen. Det är stimulerande för styrelsen. Det är oftast intressant och utvecklande för ledamöterna att delta i seminarier och konferenser vilka behandlar frågor som rör föreningen. Vissa principiellt viktiga frågor kan behöva bevakas under en längre period. Ledamöterna informerar på styrelsemöten om omvärldsbevakningen och diskuterar hur det påverkar föreningens framtida riktning. Alla i styrelsen kan bära ansvaret för bevakningen vid olika tillfällen. Det viktigaste är att informationen delas och behandlas dynamiskt under styrelsemöten.   

Om styrelsens ska till exempel ta fram och anta en miljöpolicy och handlingsplan behöver dessa grundas på en gedigen omvärldsanalys. Det kan handla om allt från uppdatering av hemsidan till frågan om vilka samarbetspartners föreningen ska samverka med. Ibland kan det vara nyttigt att se hur andra föreningar har behandlat vissa frågor och jämföra. Många olika beslut som påverkar föreningens ekonomi, framtida profil och riktning kräver någon form av analys. Jag uppmanar därför styrelser att vaka, bevaka och analysera!    

Mirella Pejcic

Mirella har studerat mänskliga rättigheter och arbetar inom ideella sektorn. Hon är en av författarna till Demokratimodellen.

Stötta föreningslivet – minska ungdomsarbetslösheten!

Förra året lyssnade jag på ett föredrag av forskaren Peter Håkansson under mångfaldsveckan HELA Landskrona. Han har forskat på ungdomsarbetslöshet. Den vanligaste metoden för ungdomar att hitta ett arbete är genom släkt och vänner. Den metoden är framför allt viktig för dem som saknar högre utbildning. För dem som inte matchar de formella kraven i rekryteringsannonser, till exempel genom att de saknar högre utbildning eller arbetslivserfarenhet, är det nämligen svårt att hitta jobb genom kanaler som Arbetsförmedlingen. Dessa personer är ofta ungdomar. När arbetslösheten är hög är ungdomar särskilt utsatta eftersom konkurrensen om jobben är högre. Då blir det alltså ännu svårare för dem. ”När Arbetsförmedlingen borde fungera som bäst fungerar den som sämst”, säger Peter Håkansson.

Släkt och vänner är alltså den vanligaste metoden för ungdomar att hitta ett arbete. Här kommer Peter Håkansson in på föreningar. Genom att vara aktiv i en förening kan ungdomen få kontakter. Hen kanske träffar en föreningskompis som arbetar på en firma som vill anställa? Eller kanske någon i föreningen har en bekant som hen kan introducera sin föreningskompis för? Att anställa någon innebär alltid en risk och arbetsgivare föredrar ofta att rekrytera någon som de känner till, som har visat sig vara ansvarstagande och trevlig eller som någon de litar på har rekommenderat. Att ha kontakter är oerhört viktigt för att hitta ett jobb utanför de formella kanalerna. Vissa har redan gott om kontakter genom till exempel sina föräldrar. Alla har inte det. För dessa personer kan en förening vara fullständigt avgörande för om hen är arbetslös eller inte.

Hur stor skillnad pratar vi om? ”För en person 18-24 år minskar sannolikheten med ca 80 % att vara arbetslös om personen är medlem i en eller flera föreningar jämfört med att inte vara det”, skriver Peter Håkansson (sidan 85 i rapporten).

Jag har arbetat en hel del med kommuner som vill utveckla det lokala föreningslivet. Till exempel har jag varit i Gislaveds kommun under deras Demokrativecka. Jag föreläste och ledde diskussioner om vad det är för skillnad mellan medlemmar och kunder. Deltagarna var ungdomar i kommunen som var intresserade av att starta en förening. Jag har även varit i Lunds kommun. De bjöd in aktiva från alla ungdomsorganisationer som finns i Fritidsförvaltningens register. Tillsammans fick ungdomarna delta i en workshop om medlemsarbete, rekrytering och inkludering.

Föreningar leder till så mycket positivt i samhället. Människor blir delaktiga i en gemenskap, har roligt och kämpar för det som känns viktigt för dem. Det var uppenbart både i Gislaved och Lund: deltagarna brinner för frågorna de är intresserade av och nyfikenheten och engagemanget är stort. Föreningar kan fungera som demokratiskolor där människor lär sig att komma överens och påverka. Håkanssons forskning visar att föreningar även är viktiga ur ett ekonomiskt perspektiv, såväl samhällsekonomiskt som privatekonomiskt. Medlemskap i en förening kan vara fullständigt avgörande för om en individ går arbetslös eller inte. Det är en oerhört stor och viktig effekt.

Jag hoppas att vi framöver får se fler kommunala initiativ i stil med Demokrativeckan i Gislaved och workshopen i Lund. Kommuner gör klokt i att underlätta för medborgare att driva föreningar. Att som kommun arbeta aktivt för att stötta föreningslivet är rent ut sagt – mot bakgrund av Peter Håkanssons forskning – ett genidrag.

Om du vill veta mer kan du läsa hela rapporten Ungdomsarbetslösheten – om övergångsregimer, institutionell förändring och socialt kapital.

Charlotte Ovesson

Charlotte är processledare på Trinambai och redaktören bakom boken Starka tillsammans: tjugoen nulägesbilder av civilsamhället. Hon är ordförande för branschorganisationen Mångfaldsföretagarna.

Relevanta om tio år?

Det är inte ovanligt att organisationer som har funnits länge undrar om de kommer att förbli relevanta om några decennier framöver. Frågan om relevans handlar i grund och botten om föreningens ändamål men även om medlemsnyttan, engagemang och inkludering. Föreningen behöver inte befinna sig i kris för att undra över sin långsiktiga relevans, men om den gör det då kan det vara värt att fundera kring strategier och lösningar.

För att kunna främja långsiktighet och framtida överlevnad behöver en förening i kris renodla sitt ändamål. Föreningen behöver påminna om varför den finns. Vad är föreningens ändamål? På vilka nya sätt kan föreningen fokusera på sitt syfte? Hur hanterar föreningen samhällsutvecklingen? Vilka utmaningar finns det och hur bemöts dessa? Vilka politiska beslut påverkar föreningens riktning?

Alla som är medlemmar i en förening vet inte alltid varför de är medlemmar. Det är ibland otydligt vad medlemskapet innebär och medför för en enskild individ. Många kan undra vad som är meningen med medlemskapet men ändå betala medlemsavgiften. En förening som fruktar för sin existens behöver kommunicera och tydliggöra medlemsnyttan på olika sätt bland befintliga medlemmar. Föreningen bör även hitta sätt att attrahera nya målgrupper. Trinambais bok Medlemsmodellen förklarar på bästa sätt hur en förening kan rekrytera, aktivera och behålla medlemmar.

Föreningens överlevnad hänger samman med grader och former av engagemang. För att kunna öka relevansen behöver engagemanget öka och formerna variera. Med fördel kan föreningen börja erbjuda ett bredare spektrum av former för engagemang. Det behöver finnas former som är flexibla i sin utformning. Engagemanget bör alltid spegla föreningens ändamål.

Det är svårt att uppnå högre grader av engagemang utan inkludering. Därför är det viktigt med ett öppet klimat i föreningen och inkluderande strukturer. Boken Demokratimodellen visar hur föreningar kan arbeta med inkludering och mångfald på ett praktiskt sätt. Den betonar vikten av fungerande intern demokrati samt behovet av att prioritera jämlikhet och jämställdhet inom civilsamhället. Många föreningar vill inkludera fler men vet inte hur de ska gå tillväga. Föreningens relevans kan med andra ord revitaliseras om den röda tråden mellan ändamålet, medlemskapet, engagemanget och inkluderingen skapas och upprätthålls.  

Mirella Pejcic

Mirella har studerat mänskliga rättigheter och arbetar inom ideella sektorn. Hon är en av författarna till Demokratimodellen.

om

Föreningar är en mötesplats för människor med olika bakgrund. De skapar tillit mellan människor och bygger socialt kapital. Med Förening för alla vill vi skapa en plattform för erfarenhetsutbyte och idédebatt inom den ideella sektorn.

Vissa av inläggen presenterar de senaste rön från civilsamhällsforskningen. Andra behandlar väldigt praktiska frågor från föreningars vardag. Det händer att vi tar in inlägg som inte har med föreningar att göra utan som behandlar andra former av engagemang.

Förening för alla drivs av Trinambai som ett pro bono-projekt. Vi tjänar inga pengar på bloggen och alla skribenter bidrar ideellt.

Vill du skriva på Förening för alla? Läs vår skribenthandledning och hör av dig!

Blog idea

Följ oss